If you´re a bird, I´m a bird

Jag älskar filmen The Notebook. Det är en sådan vacker historia. jag skulle vilja leva på 40 talet, på ett sätt. Filmer får alltid det att se så fridfullt ut, jag älskar filmer som inte är i nutid. Det är roligare att leva sig in dem.
Suttit och gråtit jätte länge. Det är så skönt med filmer man kan gråta till, verkligen böla till. När jag väl börjar gråta gråter jag så mycket! Jag satt och grät men efter ett tag grät jag inte till filmern, men jag grät inte för mitt liv eller några problem. jag bara... grät? För allt och inget. Efter att man gråtit känner man sig så bra, fräsh och ny typ? Jag satt helt enkelt och tömde mig på känslor. Jag tror verkligen det är bra att gråta.
 
Jag tror alla sett filmen, men den handlar om en rik överklass flicka som blir kär i en underklass kille. Och det är helt enkelt omöjligt för dom att vara ihop. Några år går, och hon går på universitetet och träffar en annan under kriget... Men det är ju helt fel för hon ska ju vara med sin first love, Noah! En ganska klassisk kärlekhistoria förr i tiden, men så bra ändå även om den är "classic"
 
 
Tumblr_m6nb31d3z41r2d8zjo1_500_large
 
555290_318399531571538_1639826178_n_large
 
Tumblr_mi0ys8xpnz1s0mi5wo1_500_large
 
Tumblr_m8eyw8dy1z1r6zyb4o1_500_large
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0