daniellelagerstedt

Att ha diabetes var ingenting jag valde själv. Diabetes typ 1, som jag har, är inget jag kan kontrollera att jag fick. Men nu har jag det, och det kommer aldrig att försvinna. Jag har försökt att sköta mig sedan skolan började, jag vet att det bara är tre veckor, och jag borde ha skött mig i tre år. Men så "länge" som jag skött mig nu, och samtidigt hållt humöret uppe samt hoppet, har jag aldrig gjort förut. Jag känner inte att jag vill ge upp heller.

 

2 veckor sedan skulle jag sagt att jag hellre skulle valt att fortsätta ha högt hela tiden, slippa oroa mig för lågt blodsocker och ta spruta och hålla koll hela tiden. Men nu vill jag fortsätta att sköta mig, det är kul när det går bra och jag märker att jag blir piggare och gladare. Det kanske finns hopp ändå. Men jag har haft hopp om min diabetes tidigare, och det har alltid slutat med att jag slutat sköta mig. Hur länge kommer jag klara mig den här gången, kommer jag fortsätta såhär resten av livet? Hur ska jag orka det...

 

Fick myyyyycket papper sen tisdags. Läser och pluggar extra mycket nu... för mycket har tydligen ändrats i min kropp så jag måste tänka heelt annurlunda nu... :s

Min spruta

Har köpt en ny diabetes bok på Akademibokhandel 180 kr

Köpte även ett sudd och en ny penna, passar på att visa det nu för köpte det smtidigt som jag köpte boken :P

Jag har gjort en ny kategori som heter Diabetes. För nu kommer jag även bli bättre på min diabetes! Jag vet inte hur roligt det är att läsa om... men jag skrivet ju om mitt liv i den här bloggen och diabetes är en stor del av mitt liv! ♥